ajaj...

det har visat sig att jag är bra på att gå ner i dynghål här ute på ön. det är minst en gång i veckan som jag står där med vatten upp till knäna. idag valde jag dock att gå ner i en grop, trampa snett och falla som en fura.

så nu är foten lindad i högläge och jag haltar mig fram.

detta får mig att tänka på lågstadiet. vi var ute och lekte och flängde som dårar på rasterna och jag med mina dåliga knän och fötter råkade alltid vricka eller vrida någon lem åt fel håll.
hos familjen nyström stog därför alltid ett par kryckor redo. av kryck-användadet var väl 50% nödvändigt och 50% kul, så de åkte fram titt som tätt de där stöttorna. jag minns att jag till och med hoppade hopprep med dem.

hoppar man förresten hopprep nu för tiden? jag minns att vi var grymma på det, vi tjejer i klassen. vi hoppade alla på en gång, hoppade vispen och allt vad det nu hette. jag saknar det!
är det någon som vill hoppa med mej? ja, när jag inte haltar längre vill säga...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0