BarbaHanna

innan jag blev färdig i skolan sommarjobbade jobbade jag på ett projekt där vi byggde vindkraftverk ute på ett grund i vänern. detta gjorde att det blev en del båt-åkning. för det mesta blev det i ribben, som med en rejäl motor studsade fram på vågorna, vilket nästan var som att åka karusell. och jag gillar karuseller.

däremot blev det emellanåt en tur med någon av de större bogserbåtarna. då var farten inte riktigt densamma och karusellkänslan som bortblåst. däremot blev det låååånga dyningar. och dyningar är ingen höjdare om man brukar bli sjö-sjuk, vilket jag naturligtvis blir (detta är som så mycket annat är ett arv från mamma). så det blev med andra ord en kräka eller två under de somrarna.

jag kan därför avslöja att var rejält skeptisk till att jobba ute på koster, där jag skulle behöva åka båt till jobbet. men peppar, peppar, ta i trä: nu är det tjugonde veckan på "alcatraz" och jag har inte blivit grön i ansiktet av båtfärden en enda gång, fast det gungat rejält. jag tror minsan natt jag tränat bort sjö-sjukan!

men jag är lite mörkrädd för ytterligare ett arv som kan komma smygandes från mamman, nämligen "höjd-sjukan". denna ovanliga åkomma har bidragit till att hon inte längre kan åka skidor, för hon klarar inte av nivåskillnaderna. hm... undre hur jag ska träna bort detta? kan det räcka med att åka en jävlans massa hiss? det är nästan värt ett försök!

det har visat sig att jag är bra på att gå ner i dynghål här ute på ön. det är minst en gång i veckan som jag står där med vatten upp till knäna. idag valde jag dock att gå ner i en grop, trampa snett och falla som en fura.

så nu är foten lindad i högläge och jag haltar mig fram.

detta får mig att tänka på lågstadiet. vi var ute och lekte och flängde som dårar på rasterna och jag med mina dåliga knän och fötter råkade alltid vricka eller vrida någon lem åt fel håll.
hos familjen nyström stog därför alltid ett par kryckor redo. av kryck-användadet var väl 50% nödvändigt och 50% kul, så de åkte fram titt som tätt de där stöttorna. jag minns att jag till och med hoppade hopprep med dem.

hoppar man förresten hopprep nu för tiden? jag minns att vi var grymma på det, vi tjejer i klassen. vi hoppade alla på en gång, hoppade vispen och allt vad det nu hette. jag saknar det!
är det någon som vill hoppa med mej? ja, när jag inte haltar längre vill säga...

yes!

noll uppdatering på bloggen.

noll inspiration.

noll lust att vara vaken lägre.

klockan är tjugo över nio och jag sitter i sägen, redo att släcka lampan.
håller jag på att bli gammal månne tro?

inspirerad av en romantisk komedi där jennifer anistion flyger fram i sina vita joggingskor och fräscha kläder gjorde jag slag i saken.

nu ska det joggas!

två dagar i rad har jag nu masat mig fram längs vägarna likt en ospänstig flodhäst. det går inte fort, men det går i alla fall framåt.

så akta dig jennifer, snart är jag ikapp och förbi!

Du ska inte tro det blir sommar ifall inte nå´n sätter fart
på sommarn och gör lite somrigt, för då kommer blommorna snart.
Jag gör så att blommorna blommar, jag gör hela kohagen grön,
och nu så har sommaren kommit, för jag har just tagit bort snön.

det blir mer och mer glest mellan snöhögarna och i veckan blommade tussilagon för fullt ute på koster.
inspirerad av detta har jag nu plockat ner alla vinterkläder i källaren och rensat garderoben på två kassar kläder.

underbart.

nu sitter jag hemma hos mamma.
ingen klocka, inga måsten och jag har redan förlagt mobilen.

semester med andra ord.

underbart!

för att visa sin sanna supporteranda har min kära sambo bestämt sig för att stötta djurgården ytterligare genom att ha slutspelsskägg.

jag har absolut ingen emot skägg, snarare tväremot, men jag är ett fan av fyra-fem dagars stubben. nu har slutspelet pågått i tolv dagar och på min karl, som har en rejäl skäggtillväxt har skägget numera övergått till ett "mjukt" stadie.

i värsta fall, om djurgården går till final och avgöradet blir i den sjunde och sista matchen, kommer den spelas den 26e april. det är fyra veckor och en dag dit.

om detta skulle bli verklighet är saken klar. jag kommer då vara sambo med ett tomteskägg, eller en zz top medlem...




nja, jag vet inte jag darling...

på entré dörren på långgatan 20 sitter numera ett kodlås. bra.
mindre bra är att klapparslet till hyresvärd inte har gett koden till posten, så vårt brevinkast har varit oandvänt i ett antal dagar nu.
jag till och med saknar reklamen...

skulle jag inte ha rivit sista hindret i omhoppningen, utan vunnit istället för att bli först utanför placering.

skulle jag satt nytt rekord i plump ikväll.

men det där "om" är väl inte bara dåligt, för om inte om fanns skulle jag inte vara där jag är idag, eventuellt inte den jag är idag och inte heller med den jag är idag. så tack "om"!

snapp snapp snut, så var helgen slut.

det blev en trevlig visit i storstan.

helgen innehöll:

• boende hos, och umgänge med kusin och familj.
• en bra 25-års fest på schysst restaurant. (vi bangade på stureplan, utgång klockan 02.00? näe hemgång kändes mer lockande!)
• en tur på stan
• i princip prickfri bilkörning i stan. hallelulja!

klockan är ställd på 04.50 så nu är det bums i säng!