BarbaHanna

sitter i tv-rummet i huset vi hyr på koster och känner mig lite ensam. för en stund sedan skjutsade jag johan och två kompisar till färjan efter att de spenderat helgen "här hos mig". men nu är det alldeles tyst och tomt och jag saknar redan min älskling. det är tuffare än vad jag trodde att ligga borta och jobba. varje gång jag åker hemifrån gör jag det med en klump i magen och börjar direkt räkna ner och drömma efter nästa hemkomst. usch och fy.

näe, nu vill jag hem! hem till karlstad, hem till min älskling!